Att bli sedd
Det har tagit mig tid att hitta orden för det jag gör.
Kanske för att det jag arbetar med inte alltid låter sig fångas i ord från början.
Under mina gymnasieår var jag blyg och ganska introvert. Jag trivdes i det stilla, i det koncentrerade, men kände mig sällan hemma i gruppen. Mitt stora intresse var klassisk musik – en värld som inte delades av så många omkring mig i skolan. I min hemstad fanns ingen estetisk linje, så jag lärde mig tidigt att anpassa mig. Att bli duktig, att göra rätt, att inte ta för mycket plats. Utanför skolan hade jag musiken, orkestern och ensemblerna på Kulturskolan. Där fanns ett språk som inte krävde förklaringar. Där kände jag mig hemma.
I klassrummet satt jag ofta tyst. Jag lyssnade, tog in, skrev bra på proven – men gjorde mig så liten jag kunde. En dag, på väg ut ur salen, tog min NO-lärare mig åt sidan. Hon var en lärare vi hade respekt för. Rak i språket, kunnig, rent av lite skrämmande ibland om det inte var ordning i klassrummet. Jag minns hur oron slog till, hade jag gjort något fel?
Men blicken som mötte min var varm och hon sa:
“Karin, jag ser att du kan mycket mer än du visar. Inte bara i mitt ämne. Låt oss andra få ta del av det. Ta för dig.”
Det var inget långt samtal. Men det var avgörande.
För i de orden fanns något som jag inte visste att jag saknat:
Jag ser dig.
Den stunden vände något i mig. Inte på en gång, men långsamt.
De olika världar jag levde i – musiken och skolan, det inre och det yttre – började närma sig varandra.
Och kanske var det där en av mina viktigaste livslärdomar tog form: när vi blir sedda, växer vi.
När någon ser oss, vågar vi finnas. Vågar vi ta ett steg till.
Jag fick möjlighet att njuta av musiken och den kulturella världen. Drygt 20 år levde jag min dröm som yrkesmusiker innan den inre rösten viskande förmedlade att det var dags att gå vidare.
Idag arbetar jag med vägledande samtal, meditationer och kurser i andlig och personlig utveckling.
I grunden handlar allt jag gör om möten.
Om närvaro.
Om att skapa ett rum där det finns plats att landa, känna efter och lyssna – både inåt och utåt.
Det språk jag en gång fann i musiken, utan ord, har idag fått fler uttryck. Som medium och vägledare arbetar jag med sådant som ofta känns innan det kan förklaras. Jag tolkar, översätter och sätter ord på det som rör sig under ytan – alltid med respekt för den människa jag möter och hennes egen inre kunskap.
Mina ledord är närvaro, engagemang och kompetens.
Närvaron är grunden i allt. För mig är det där det börjar: i att bli sedd. Inte bedömd, inte analyserad – utan sedd. När det sker, får livet ofta rätt proportioner av sig självt. Det som varit otydligt klarnar. Det som känts tungt blir lättare att bära. Inte för att någon annan har svaren, utan för att vi inte längre är ensamma i frågorna.
Det här företaget har vuxit fram ur just den intentionen.
Att erbjuda andrum. Att skapa möten där något får ta form i sin egen takt. Där det finns utrymme för både stillhet och rörelse, djup och vardag.
Om du är här och läser, vill jag att du ska veta en sak:
Jag ser dig.
Och jag tror att mycket kan börja just där.
Varmt välkommen hit!
